jag saknar dig, jag saknar dig

Jag blir irriterad på mig själv just nu. I säkert tre, fyra månader har jag inte tänkt på eller ens brytt mig om en person som jag tyckte om vid denna tid förra året. Jag har inte inlett mig själv i frestelsen så att säga eftersom jag raderat allt som har med honom att göra. Men förra veckan var jag bara tvungen att fråga honom en sak och då var jag tvungen att lägga in honom någonstans så jag fick tag på mannen i fråga. Nu ser jag detta hela tiden och blir frestad varje gång att ta kontakt med honom utan att vilja någonting. Trots detta så har jag kvar honom. Det beror inte på att jag vill egentligen prata med honom utan för att om jag inleder mig i frestelsen men motstår den då har jag lyckats med mitt mål. Att inte tänka på honom och att glömma honom en gång för alla. Jag vill inte sakna den tiden då det var som tradition att ses varje söndag men tyvärr måste jag erkänna att jag gör det. Att erkänna det ser jag som ett sätt att gå vidare. Om jag inte accepterat det kan jag inte gå vidare.

Kommentarer
Postat av: SOFIA

haha lyx? Halva mitt har ju gått nu!

2008-02-13 @ 11:12:47
URL: http://lindeer.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0