bellitabonita

Oh så viktig dag i skolan jag haft idag, det enda jag gjort är att prata med folk. Känner att jag inte har nån som helst motivation till att göra alla 150 uppgifter vi har till innan lovet. Det är för mycket så jag blir mättad och då gör jag ingenting istället och sitter där sista dagen och har panik och är arg på mig själv för jag inte gjort någonting tidigare. Slutade i alla fall runt 13 idag eller rättare sagt jag gick hem då sen dess har jag letat massor med information om sjukskrivningar samt tillfällig föräldrapenning så jag ska ha något underlag till mitt arbete om försäkringsbedrägerier som egentligen ska vara inne på fredag. Men Per kan glömma att jag ska lämna in det då jag är inte ens här på fredag eftersom jag är och hälsar på Hare Krishna i Stockholm. Jag ska dock inte gå med i Hare krishna det är inte syftet utan det är ett studiebesök med kursen Sekter och nyandlighet som förövrigt är en otroligt intressant kurs, har man möjlighet bör man läsa den enligt mig. Ska bli skönt med ett avbrott från vardagen och åka till Sthlm och försöka glömma allt vad skolarbeten heter. Känner att lovet som ligget nära nu är behövligt för denna bedrövliga höst.

Även om jag nu är så trött på skolan känns det ändå ganska tryggt att gå i skolan, man vet vad man ska göra om dagarna och behöver inte tänka så mycket på framtiden. Dock måste jag snart börja tänka på min framtid, jag går ju trotsallt i 3an och oj så snabbt det gått jag har panik för tänk om ingenting blir som man själv vill. Jag vill resa, uppleva saker och få perspektiv på tillvaron sedan när jag fått det kan jag återvända till skolan igen och då till någonting jag förhoppningsvis tycker är intressant. När jag är gammal vill jag kunna berätta intressanta historier om min ungdom och kunna berätta vilka upplevelser jag haft men då måste jag även våga mig ut för att kunna göra detta. Det känns läskigt jag är nästan vuxen nu och snart slängs jag ut i framtidens ovisshet så då måste jag ha förberett mig väl så allt inte ska komma som en chock för mig men ändå tror jag hur mycket man än förbereder sig kommer man få en mindre chock för allt kan inte bli som man tänkt sig.