bellitabonita

När alla andra super skallen av sig på VSR-kravallen ska jag och Tanja utvidga våra magsäckar med kladdkaka. Den godaste kladdkakan i världen dessutom. Nästa gång ni ser mig kommer jag rulla fram för jag ätit så mycket...

Sitter och slösurfar lite på facebook och hittar några bilder jag aldrig sett tidigare. Jag visar två bilder från sommarens bondgårdsfest.

Jag har fortfarande inte kommit ifrån det där med min låtsasledighet. Gårdagen spenderade jag i Tanjas soffa några gånger förflyttade vi oss till Tanjas köksbord. Idag har jag umgåtts med Hanna och detta gjorde att jag kände att jag prioriterade bort skolan lite. Jag ville verkligen inte gå. Nr ett jag hade ju som sagt Hanna här, underbara människa som snart ska lämna mig för utlandet och nr två jag ville inte ut i snökaoset, Linköping är sämst på att ploga dessutom så med mina 158 cm syns jag inte när jag går då snön täcker hela mig. Imorgon ska jag nog inse att jag inte är ledig utan jag pluggar faktiskt så jag ska upp i ottan och gå på föreläsning, sen ska jag Tanja och Petra göra uppgiften som ska va klar på måndag, känns ju som det kanske kan kompensera min dåliga pluggvecka.

Idag hade vi lektion 8-10. Nice tänkte jag, det enda jag behöver göra är att kliva upp i tid och sedan sitta där sen kan jag gå hem och känna mig som ledig. Vår lärare tycker troligen mina tankar är hemska, att jag skulle dra ner ekonomutbildningen i smutsen med min brist på ambition, jag bör ju studera sex timmar efter den där lektionen. Vad jag gjorde var att jag sov i två timmar istället. Nu efter tuppluren känner jag mig lite smått uttråkad och vet inte riktigt vad jag ska göra med resten av dagen. Förslag mottages gärna.

Idag när jag talade om för min mor och far att jag sökt Chile nästa år får jag svaret att jag ska gå in på nt.se. Där ser jag att det utbrutit ett bråk mellan spelare i Söderköpings IK och Chile Unidos under stegeborgscupen, min pappas lilla skötebarn. Tänka sig att skandaler även sker i mitt lilla Söderköping.

Har använt mig av lite terapi såhär på kvällen. Jag har internetshoppat, jag och Tanja kom dock på att om vi beställde i samma paket så får vi halva frakten, så vi kände oss ekonomiska och började hetsa varandra till shopping. Helt plötsligt behövde våra garderober allting. Min garderob var i speciellt behov av en svart tight långärmad klänning med urringning i ryggen (för det har jag inte redan 3 stycken av). Till mitt försvar var det lite bling bling på denna.

Imorgon måste jag lämna in min ansökan om var jag vill plugga nästa år. Vet jag var jag vill åka? Nej absolut inte. Har vart inne på hösttermin i Monterrey vårtermin i Spanien någonstans, helst Valencia. Nu vet jag inte. Helt plötsligt har Chile kommit upp i huvudet på mig men då vill jag vara där på vårterminen och höstterminen i Spanien. Imorgon ska jag lämna in den där ansökan och då får vi se vad som sker. Får se var jag hamnar helt enkelt. Nu känner jag att jag bara vill att nån placerar mig någonstans så är jag där nästa år helt enkelt.

Gårkvällen var perfekt. Middag och bastu. Bastu är underskattat ibland, borde kanske satsa mer på aktiviteter av detta slag. Ännu mer perfekt är det att jag inte vaknar upp bakis idag. Mår alldeles utmärkt. Dock höll jag på att frysa ihjäl igår när jag skulle hem från Tanja. Jag var ute kanske högst 20 minuter men mina händer gick inte att röra, om jag kände på dom kändes det inte ens. Jag var nästan säker på att jag skulle behöva amputera bort fyra fingrar. Jag höll dessutom nästan på att ge upp och tänkte lägga mig i en snöhög och frysa ihjäl. Detta gjorde jag självfallet inte utan jag kom hem frusen och jag har inte behövt amputera bort någonting.

Jag har fått en konstig vana. Varje vardag kl 19 sitter jag bänkad framför tvn för att se på Biggest Looser. Jag vet inte om jag egentligen tycker att programmet är bra men ändå sitter jag. Måste titta. Hatar det blåa laget för deras självsäkra och smått arroganta stil och blev lite ledsen när Bernie åkte ut från det svarta laget. Det som dock lockar mig allra mest med programmet är invägningen. Jag älskar att se före- och efterbilder på deltagarna och förbryllas över hur mycket de gått ner i vikt. I onsdags fick man se ALLA deltagare och deras viktnedgång. Satt och sa shit och herregud ett x antal gånger under timmen. Helt otroligt hur de kan gå ner så mycket i vikt och hur de kan förändras på så kort tid. Det har pågått i tio veckor och vissa har gått ner nästan 50 kg. Det är nästan som att gå ner hela mig.

I morse när jag vaknade ville jag verkligen inte gå upp. Inte för att jag var trött utan för jag kände att denna dag är bara skit. Föreläsning kl 8, hem plugga makro, handla och ett snöoväder. Jag visste att det inte skulle bli roligt. Jag hade rätt. Vill nu helst av allt sitta i soffan, kolla tv och äta onyttigheter (läs choklad och big mac). Jag tar mig nu ledigt resten av dagen för att ägna mig åt dessa aktiviteter. Kanske skulle jag tråna efter Joel Kinnaman i Tjenare Kungen också.

Nästa år ska jag tillbringa i något varmt land. På måndag måste jag ha bestämt vilket land och vilken stad jag ska tillbringa mitt år i och sedan hoppas att jag kommer in. Min dröm är hösten i Mexico och våren i Valencia. Krånglet är bara att det till Mexico finns enbart två platser. Med mina mindre bra betyg har jag inte en chans att komma in om fler söker. Nu har jag då funderingar ska jag lägga ner 44 000 kronor på en hösttermin i Monterrey på en av latinamerikas bästa skolor eller om ska jag "nöja mig" med ett år i Valencia. Självfallet är inte ett år i Valencia att underskatta men att åka till Mexico vore helt fantastiskt och jag skulle troligen ångra mig senare i livet om jag inte tagit chansen. Man kan kanske se det som att det är min "backpackerresa" just för att kompensera att jag faktiskt började plugga direkt efter gymnasiet.

Mitt i tentapluggets depression kom min älskade Ektorp som en räddande ängel. Från idag pryder den nu min lägenhet och lyser upp rummet. Den passar in perfekt. Blir väl mottagen och kvällen ska jag spendera i soffan med kaffe och makroböcker. Det är så det ska vara. Helt underbart.

Oj lite bloggande de senaste dagarna. Detta beror på att jag inte riktigt haft någonting att skriva om. Helgen var härlig, blev utgång i fredags. Ganska vanlig, hände inget extraordinärt precis. Lördagen spenderade jag hemma hela dagen, sov gjorde jag den större delen av tiden. När jag inte sov åt jag. Igår blev det en fika med Petra och Rebecca, oerhört trevligt må jag säga. Blev även en mikrostöld från Petras soprum. Tanja var dock saknad då hon låg hemma med illamående stackarn.

Detta är saker jag gjort under veckan istället för att studera:

Jag är så nöjd över mig själv för tillfället. Trots min brist på tentaplugg går det som på räls när jag väl sitter ner och studerar. Jag gör gamla tentor och känner att jag kan allt. Inget kan stoppa mig. Pinsamt nöjd är jag. Sådär nöjd som man inte får säga att man är, men jag är det. Jag är och svävar bland molnen med min nöjdhet.

Det där med tentaplugg har jag inte riktigt kommit in i än måste jag erkänna. I morse valde jag att snooza två timmar och sedan plugga kanske tre timmar under hela dagen. Resten av dagen har jag hängt med Tanja. Det enda vettiga vi gjorde var att kolla upp utlandsstudieplatser. Imorgon kanske jag skulle satsa på att studera i alla fall fyra timmar, det är ju trots allt på fredag tentan är. Förutom plugg står ekonomkatalogsfotografering på schemat.

Det har hänt en gång förut. Jag var 14 år och Ondskan-trailern gick varm på tvn. Jag ville verkligen se filmen så mycket och Glenn sa till mig att jag inte fick se den om jag inte läste boken. Jag köpte boken och två dagar senare var den slut. Efter det såg jag trailern hur många gånger som helst och så fort det stod någonting om filmen läste jag det med spänning. När jag väl såg filmen älskade jag den. Jag var dessutom kär i Andreas Wilson (som jag fortfarande har ett riktigt gott öga för). Nu sex år senare är jag där igen. Denna gång har jag läst boken sen innan men jag var inte så imponerad som jag först trott att jag skulle bli. Det handlar såklart om superaktuella Snabba Cash. Ända sedan jag fick veta när filmen hade premiär har jag läst allt om den. Så fort jag ser en artikel som handlar om filmen måste jag läsa den. Det finns inte i världen att jag inte ska se den. Inte nog med att jag är galen i filmen jag är nu, precis som för sex år sedan, superkär i den som spelar huvudrollen. Joel Kinnaman är för tillfället Sveriges filmhunk nr ett. Jag får verkligen hoppas att jag älskar filmen när jag väl ser den. Precis som med ondskan.